Utveckling
Det är verkligen som alla säger, "tiden går så fort och helt plötsligt tar dem studenten". Nu är ju inte vi riktigt där, men körkortet kommer nog snart.
När man lever mitt i det så är det svårt att hinna med och titta upp och se vad faktiskt försegår framför ens ögon. Dagis har förvandlat Ebbe till just ett dagisbarn, ett "kan själv" barn.
Man ska äta själv, bestämma själv och gärna prova allt som innehåller nej i. Nej betyder ja och ja betyder ja. Finns inga gränser och det är roligt att se att han vill prova allt.
Idag klädde vi oss varmt. Två underställ, en vanlig och en fleece, overall, halsduk, varma skor och mössa. Oscar skulle spela match vilket innebar att man ska vara ute i två timmar, Ebbe klarade 1,5 timme sen var han trött och förbannad.
Kanske var det småflicksresultatet som siffrorna slutade på eller var det alla nej under spelats gång. Just nu jobbar vi med att linjen till planen är förbjudet att överträda. Får ta alla träningsmatcher till att öva öva öva.
Hemma sköter sig Ebbe själv, spädbarn i alla ära men med facit i hand, en tråkig period, det är nu det händer. Ebbe går gärna runt med sin egna dammsugare hemma och "städar". Han har lärt sig av sin mamma.
En annan favorit är att måla på sitt fina ritbord som han fått av faster och just nu tränar vi färger, vilken färg hör ihop, vilken är lika dan. Var är magen, huvudet, näsan, munnen, alla kroppsdelar.
Att vara mamma och få följa med på allt är en gåva, tror mig Ebbe jag ska lära dig allt!
Dammsuger över lite.
Älskade tuff tuff tåg.
